Hur man utför bönen

Fastan (Şawm)

Vad innebär Fastan?
Fastan av månaden Ramađān är den fjärde pelaren av Islams fem pelare. Den är en obligatorisk för muslimer och den blev ålagd (beordrad) av Allāh (swt) under det andra hijri året. Fastan innebär att man avstår från mat och dryck från gryningen till solnedgången.
Allāh (swt) ^[1] säger i Koranen, sura al-Baqarah vers 183:

﴾يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ كُتِبَ عَلَيۡكُمُ ٱلصِّيَامُ كَمَا كُتِبَ عَلَى ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِكُمۡ لَعَلَّكُمۡ تَتَّقُونَ ١٨٣﴿
‟Troende! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er - så att ni skall frukta Allāh”. [Koranen, al-Baqarah 2:183]

Vad är Ramađān?
Ramađān är den nionde månaden i det islamiska året. Det var under månaden Ramadan som profeten Muhammed (saw) tog emot Koranen från Allāh (swt). Därför är Ramadan en mycket viktig månad för muslimer.

Under Ramađān fastar muslimer varje dag från gryningen (tiden före fajr) till solnedgången (Maghrib). Fasta betyder att man får inte äta eller dricka något från gryningen tills det att solen går ner på kvällen. Man börjar fastan genom att vakna tidigt på morgonen före gryningen och äta ett mål som kallas Suĥoor. Sedan äter man och dricker inget från gryningen och tills solen har gått ner på kvällen. Då är det dags att bryta fastan och äta igen. Det mål som man äter då kallas Ifţār.

Varför fastar vi?
Fastan under Ramađān är en av Islams fem pelare och den är obligatorisk för muslimer enligt Koranen.

Vilka måste fasta?
Fastan är obligatorisk för vuxna muslimer, båda män och kvinnor. Det är inte obligatoriskt för barn att fasta. De börjar fasta när de har nått puberteten. Men många barn börjar prova fasta tidigare. Då blir det lättare för dem att vänja sig vid fastan. Det är bra om de kan prova fasta några timmar eller en dag men så mycket som de kan.

Vilka behöver inte fasta?
Följande personer behöver inte fasta:

Den som är sjuk.

Kvinnor som är gravida.

Kvinnor som ammar barn.

Gamla som inte orkar fasta.

Barn.

De som blir sjuka en eller några dagar under Ramađān får bryta fastan om de inte orkar fasta. Men de ska fasta om de här dagarna som de har missat en annan gång efter Ramadan. Samma sak gäller för de kvinnor som är gravida eller ammar och också för de som är på resa. De som är gamla och inte orkar fasta behöver inte fasta igen senare. De får istället ge mat till en fattig person för varje dag av Ramađān. Och samma sak gäller för den som har en sjukdom som inte kan botas.

Under Ramađān betalar varje muslim en skatt som heter Zakatul Fiţr. Den betalar man före Eid dagen till fattiga för att de ska köpa mat och kläder till Eid.

Vad kan vi göra under Ramađān?
Några saker som är bra att göra:

Äta något vid Suĥoor, innan gryningen.

Bryta fastan så fort som möjligt när det är dags efter solnedgången.

Att bryta fastan med dadlar som profeten (saw)^[2] brukade göra. Om man inte har dadlar kan man bryta fastan med vatten.

Att göra mycket du‘a och speciellt när man brytar fastan. För Allāh (swt) accepterar den du‘a som man gör då.

Att be kvällsbönen (Maghrib) direkt när man bryter fastan. När man har gjort bön (şalat) kan man då börja äta.

Hur ska vi vara under Ramađān?
Fastan betyder inte att bara avstå från mat och dryck under dagen i V. När vi fastar ska vi se till att även våra kroppsdelar fastar. Vi ska t. ex inte säga något som är ĥarām och dåligt med tungan. Vi ska inte göra något som är ĥārām eller dåligt med händerna och inte heller se eller titta på något som är ĥarām eller dåligt med ögonen.

Här är några dåliga saker som vi ska akta oss för när vi fastar:

Vi får inte ljuga, skvallra, prata bakom ryggen på andra människor eller säga fula ord.

Vi får inte bråka, bli arga och aggressiva eller höja rösten.

Vi får inte stjäla eller slå någon.

Vi får inte titta på dåliga filmer och TV-program och andra saker som är ĥarām.

Under Ramađān ska vi försöka att vara extra goda och göra goda gärningar

Vi ska försöka vara extra snälla och hjälpa andra.

Vi ska hjälpa fattiga och ge dem mat och pengar och skänka pengar till välgörenhet. Man kan då t.ex. ge pengar till personer som har det svårt eller till moskéer. Profeten (saw) var mer generös under Ramađān än vad han var under annan tid.

läsa Koranen och göra alla våra böner i tid.

Vi muslimer ska egentligen försöka vara snälla, generösa och ska vara goda människor hela tiden och inte bara under Ramađān. Men det är speciellt viktigt att vara så och att göra fler goda gärningar under Ramađān.

1 2 3 4 5 6 7